Sedan Ungern anslöt sig till EU 2004 har det fått över €60 miljarder i stöd från Europeiska unionen. Denna sida dokumenterar i tre dimensioner hur medelsfördelningen förvrängdes under Fidesz-KDNP:s styre: oligark-cirkelns dominans inom upphandling, oppositionskommunernas finansiella utarmning och EU:s svar på rättsstatlighetsprinciper.
Hur systemet fungerar – i tre dimensioner
Ungern är en av EU:s största nettotagare: stödet från den gemensamma budgeten uppgår till cirka 4–5 % av BNP årligen. Denna sammanställning dokumenterar tre sammankopplade mekanismer som tillsammans visar den politiska omfördelningen av medel.
Corruption Research Center Budapest (CRCB) analyserade 340 000 offentliga upphandlingar och fann att mellan 2011 och 2023 tog 13 Fidesz-närstående företagare och deras företag cirka 13–21 % av de EU-finansierade upphandlingsutgifterna. Överprisningen uppskattas till 20–40 %, vilket motsvarar 3,2–5,5 miljarder euro i "kleptokratisk förlust" för EU-skattebetalarnas.
Efter 2019 – när Budapest och flera större städer valde oppositionsledning – höjde regeringen dramatiskt solidaritetsbidragen, drog tillbaka lokala näringslivsskatteintäkter och uteslöt kommuner från utvecklingsmittel. Budapest har varit en nettokontributör till statsbudgeten sedan 2021, trots att det genererar nästan 40 % av landets BNP. 2026 presenterade 10 oppositionsborgmästare ett gemensamt reformförslag.
Den europeiska kommissionen har gradvis skärpt sin hållning mot Ungern sedan 2018: från OLAF-utredningar genom villkorad rättsstatlig finansiering till frysning av medel. Ungefär 30 miljarder euro i stöd till Ungern är bundna till olika villkor. Den ungerska regeringen har fortfarande inte anslutit sig till Europeisk offentlig åklagares kontor (EPPO), vilket möjliggöra direkt utredning av missbruk av EU-medel.
Källa: Europeisk kommission, representation i Ungern. En betydande del av perioden 2021–2027 är frusen.
Det är viktigt att notera att EU-medelsfördelning inte innebär totalt uteslutande av oppositionsstäder. Szeged, Pécs, Tatabánya, Salgótarján och andra oppositionsstyrda kommuner fick påvisligt betydande EU-finansiering efter 2010. Problemet är inte totalt uteslutande, utan överdrivenheten, förvrängningen av upphandlingssystemet och resursuttagnspolitiken som systematiskt missgynnar icke-regeringspartistyrda kommuner.
13 NER-nyckelaktörer och deras företag – mästare inom offentlig upphandling
Baserat på CRCB-analyser erövrade mellan 2011–2023 företagsnätverk från 13 klart Fidesz-närstående stora entreprenörer en oproportionell stor andel av EU-finansierade upphandlingar – mestadels utan konkurrens. Dessa affärsmäns andel av EU-medel ökade tiodubbelt efter att Orbán kom till makten (2005–2011: €451 miljoner; 2011–2023: många gånger det).
Källa: CRCB-analyser (2022, 2025). Listan "kumpan-företag" inkluderar firmor från: Mészáros, Tiborcz, Garancsi, Szijj, Balásy, Simicska, Kuna, Paár, etc.
| Namn | Huvudsektor | Nyckelföretag/fall | Anteckningar |
|---|---|---|---|
| Meszaros Lorinc | Konstruktion, energi, jordbruk | Mészáros és Mészáros Kft., Opus Global | Fortfarande gasfelsöker i Felcsút 2011; år 2018 Ungerns rikaste man |
| Tiborcz Istvan | Fastigheter, energi | Elios Zrt. (tidigare), BDPST Group | Orbáns svärson; OLAF rekommenderade €40 M återkrav i Elios-fallet |
| Szijj Laszlo | Konstruktion, transport | Duna Aszfalt, Szijj-grupp | Väg- och brokonstruktionskontrakt, vägrenovering |
| Garancsi Istvan | Konstruktion, sport | Market Zrt. | Stadionkonstruktion, fastighetsutveckling |
| Balasy Gyula | Reklam, kommunikation | New Land Media, Lounge Design | NKH-anbud; HUF 650 Md i upphandlingar sedan 2012 (CRCB) |
| Simicska Lajos | Konstruktion, media | Közgép (tidigare) | Nyckelaktör fram till 2015; försvann efter Orbán–Simicska-splittringen |
| Kuna Tibor | Reklam, utomhus | ESMA Kft. | Dominans över utomhusreklammtödt |
| Paár Attila | Konstruktion | West Hungaria Bau | Västra Ungerns konstruktionsprojekt |
| Homlók Zsolt | IT | 4iG (tidigare) | IT-upphandlingar |
| Csátenyi Csaba | Konstruktion | Grabarics Építőipari Kft. | Kommunala kontrakt |
| Varga Károly | Konstruktion | V-Híd Zrt. | Brokonstruktionsprojekt |
| Hamar Endre | Energi | Energiaellátás | Energiprojekt |
| Paár András | Konstruktion | Byggentreprenörer | Förekommer även i CRCB:s analys 2025 |
Nyckeltal: mellan 2011 och 2021 vann dessa 12 personers 42 företag 21 % av alla tillgängliga medel genom EU-finansierade upphandlingar. Endast 3 300 företag vann 80 % av alla EU-anbud – överdrivenheten är slående.
Källa: Corruption Research Center Budapest (CRCB), mars 2022 · 444.hu-granskningEfter OLAF Elios-utredningen förbättrades konkurrensindikatorerna i EU-finansierade upphandlingar – men försämrades i inhemska finansierade anbud. CRCB kallar detta "läckage"-fenomenet: där EU tittar förbättras siffrorna; där den inte ser försämras situationen. År 2025 hade över hälften av EU-finansierade anbud som involverade NER-närstående företag återigen ingen konkurrens.
2020 – pandemieåret: Medan en betydande del av landets ekonomiska aktörer kämpade med aldrig tidigare skådat svårigheter, strömmade stats- och EU-pengar in i "kumpan"-företag på aldrig tidigare skådat nivå. Det året gick nästan en tredjedel av alla statliga upphandlingar till dem.
Uttag av medel från Budapest och oppositionsstäder
Efter kommunalvalen 2019 – när Budapest, Szeged, Pécs, Miskolc, Eger, Szombathely, Dunaújváros och andra städer valde oppositionsledning – började regeringen systematiskt pressa kommunernas finansiella handlingsutrymme. Huvudverktygen: drastisk ökning av solidaritetsbidrag, delvis uttag av lokal näringslivsskatt och diskriminerande uteslutning från utvecklingsfonder.
Källa: Budapeststäderna, Budapeststadsförsamlingens dokument, Index.hu. Tarlós István (Fidesz) som borgmästare: 2010–2019; Karácsony Gergely (opposition): 2019–.
G7.hu:s analys från 2021, baserad på palyazat.gov.hu-data, undersökte hur EU-medel fördelades mellan Fidesz-ledda och oppositionsledda länshotets efter kommunalvalen 2019. Resultaten visar klar överdrivenhet.
Källa: G7.hu, baserad på palyazat.gov.hu-data (2021). Blå = oppositionsstyrd, orange = Fidesz-ledd sedan 2019. Fattigare oppositionsstäder fick mindre finansiering än rikare Fidesz-städer – vilket motsäger EU:s sammanhållningspolitik som syftar till att hjälpa fattigare regioner att komma ifatt.
Källa: G7.hu (2021). De sex kommuner som får mest finansiering är alla Fidesz-ledda. Székesfehérvár (rikaste länshotets) fick 12+ Md HUF; Salgótarján (fattigaste, oppositionsstyrd) fick endast 20 miljoner HUF.
Bilden är ännu mer extrem för ungerska turistbyrån (MTÜ) bidrag: Fidesz-ledda kommuner fick över HUF 32 miljarder, medan oppositionsledda fick totalt HUF 68 miljoner. Illustrativa stadparen: Esztergom (Fidesz) HUF 5 Md jämfört med liknande stor Szentendre (opposition) HUF 30 miljoner; Debrecen (Fidesz) HUF 5,2 Md jämfört med Miskolc (opposition) 0,2 % av det; Balatonfüred (Fidesz) HUF 6,3 Md jämfört med två gånger större oppositionsstyrt Siófok: HUF 0.
Källa: G7.hu (2021). Jämförelse av liknande stora och funktionellt jämförbara stadparen.
Faktum-projektet (2025) och vissa pro-regeringsanalytiker pekar på att flera oppositionsstäder (t.ex. Budapest, Tatabánya, Salgótarján) fick betydande EU-finansiering i totalt över hela 2014–2024-perioden. Överdrivenheten är mest slående under perioden efter 2019, i diskretionära (regeringsbeslutade) bidrag, och särskilt i turismafinansiering. CEU/Defacto-forskare (2024) noterade också att politisk favoritism är statistiskt påvisbar främst i bosättningar över 3 000 invånare och i regeringens egna diskretionära finansieringsbeslut.
Det här är inte unikt: i Polen använde PiS-regeringen liknande metoder för att straffa oppositionsstäder. Polens högsta revisionskontor (NIK) avslöjade 2024 att Warszawa fick endast 0,8 % av fonden, trots att det genererar 4 % av den nationella inkomstskatten. Vissa PiS-anknutna kommuner fick 100–140 gånger mer per capita. NIK lämnade brottsanklagelser mot tidigare premiärminister Morawiecki.
Det ungerska byprogrammet som lanserades 2019 finansieras enbart från den inhemska budgeten (inte EU-källor) för bosättningar under 5 000 invånare. Medan programmet är allmänt tillgängligt, sett som ett helt system, krymper urbana (typiskt oppositionsledda) kommuners handlingsutrymme drastiskt, medan rurala (typiskt Fidesz-anknutna) bosättningars stöd ökar.
Rättstatlighetsbetingelser, medelfryning, OLAF – kronologi
Den europeiska unionen har försökt bestraffa missbruket av EU-medel i Ungern med allt starkare verktyg sedan 2018. Tidslinjen nedan dokumenterar EU:s viktigaste steg.
Diagrammet markerar nyckelhändelser. Detaljerade beskrivningar nedan.
42 nyckelhändelser – 2010 till 2026
All data kommer från offentliga källor
Denna sammanställning arbetar uteslutande från allmänt tillgängliga källor: akademiska studier, OLAF-rapporter, kommunala dokument och oberoende medieartikar. CRCB:s upphandlingsdatabas är den enda regelbundna, statistiskt grundade källan för att mäta korruptionsrisker i Ungern. Denna sida strävar efter att presentera fenomen objektivt och nämner, där relevant, motargument.
CRCB:s metod ifrågasattes av Myndigheterna för offentlig upphandling, och en domstol dömde delvis till dess fördel angående en specifik studie från 2018. Medieutloppet Mandiner ifrågasatte också CRCB:s finansiering och personalens politiska tillhörigheter. CRCB:s arbete används dock av Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och internationella forskningsinstitut, och közpénzkereső.hu (tendertracking.eu)-databasen är offentligt tillgänglig. Vi hävdar inte att alla EU-medel distribueras korrupt – denna dokumentation fokuserar på systemiska mönster.